Mina träningspass med winja

Inte riktigt som det var tänkt men ändå ok.

Hunderiet gick väl lite på sparlåga pga mina operationer och olyckor men vi tog oss igenom BSL3 i juli, kanske inte var så väldigt smart men det gick , i oktober körde vi en IPO2 och det gick bättre, jag är så himla nöjd med hennes spår och lever länge på det. 

Efter knäprotesoperationen i mars så krånglade det bara och jag fick bryta upp ärrvävnaden i slutet av maj och börja om med all rehab igen, men nu gick det bättre. 

I augusti började det kännas okej, då kom nästa smäll, jag for på öronen när jag busade med Immer och bröt axeln och slog loss en bit. Ny rehab och i december gav jag upp och efter en ny röntgen så såg man att den måste opereras så det blir i februari. De måste ta bort en bit ben för det gnager ben mot ben och jag kan inte använda armen som man behöver i vardagen. 

Jag har ju kunnat träna hund nästan hela tiden , ja inte mellan mars och juni och sen ett par veckor efter axelbrottet men annars har vi kunnat köra på lite hela tiden. Har ju fått anpassa träningen efter vad jag klarat av, men Winja funkar så bra ändå trots långa mellanrum. 

Nu hoppas jag att axeln läker fort efter den kommande operationen, den hindrar väl inte så mycket , huvudsaken är ju att man kan gå. 

Det känns väl lite sådär med så mycket operationer och skador men det är bara att ta nya tag - Bryt ihop och kom igen 

2012 års mål är väl IPO3 och sen får vi se vad vi satsar på mera. Om träningen funkar väl i vår och vi får vara friska så kanske vi satsar på någon större tävling och ev. någon tävling i Finland. Det blir åtminstone tävling på hemmaplan här på Åland i september. Den som lever får se....

Idag har vi för första gången gått ett skogsspår, lagt som ett IPO spår men i skogen, det gick sådär men jag var nöjd med det ändå ( utom med farten på fröken, den blev lite för hög ) , det var ju första gången. 

sättande,läggande och ställande under gång - jättenöjd

slätapportering 2 kg apport - bra fart in och fint överlämnande

hoppapportering - fint hopp, fint återhopp. lite snett sättande framför. 

klätterapportering- jättenöjd 

framåtsändande - årets bästa !!! inget skuttande bara en jäkla fart ut. 

Det jag inte var nöjd med var att hon blev så ivrig mellan hopp och klätterapporteringen så hon bet mig i låret !! inte hårt men ändå. Hon är så himla taggad och har svårt att hålla sig i skinnet den lilla satmaran. "s"

Söderhagen, Kurre la spåret, ganska mycket vind, halvmulet

4 apporter, 4 vinklar, 45 minuter.

bra spårarbete, bra vinklar, 3 bra markeringar och en dålig, slutapporten där hon såg den och slutade spåra ca 7-8 meter före, la sig helt snett, göra om och göra rätt fick det bli.

Spårade ganska bra i kärnan även i den hårda sidovinden, skönt. 

Körde igenom BSL3 utom skott och grupp ( var ensam ) tyckte det mesta gick bra, kan ju inte se själv men det kändes bra. 

Vi tränar inför BSL3 i slutet av månaden, spårar och tränar lydnad. Det får gå som det går, det är kul att tävla och funkar bara knä och fot så går det nog bra, Winja är på gång i alla fall "s"

Lydnaden gick jättebra förutom att hon i apporteringen inte satte ner rumpan helt när jag kastade apporten, en sak man behöver hjälp med för att se. Fördelen med att träna flera och inte alltid ensam. 

Skyddet var i alla fall ett steg framåt från förra gången. Hon är väldigt kaxig och svarade upp ett par gånger när jag sa åt henne, då fick jag tala om för henne att så gör man inte. Som tur är tar hon ändå åt sig när man säger åt henne på skarpen, har ju ingen lust att ha en hund som talar om för mig hur det ska gå till. 

Jag tycker det är intressant att se hur en hund växlar så mycket under träning, från att gå så snällt och vara så lyhörd under lydnadspasset för att växa så otroligt under skyddspasset, då måste matte från att nästan viska kommandon ta till djupa toner ( som jag egentligen inte har i min röst , blir hes ) för att hon ens ska märka att jag är där. Men roligt har hon och hon älskar verkligen skyddet. vi har ju tagit det lugnt och gått sakta framåt hela tiden, jag har en toppenfigurant som tar det försiktigt med hundarna, alltid ger dem fina mottaganden, aldrig går på dem utan låter dem utvecklas i den takt de klarar av och aldrig använder sig av några hårda metoder. Här är det endast matte som får kritik och det är precis som det ska vara för att det ska kännas bra för mig att hålla på med en sådan sport. 

Skyddspasset- där tyckte hon att matte kunde göra något annat medans hon lekte med figuranten. Lekte med honom gjorde hon bra, det är bara för matte att få lite ordning på öronen på henne ( måste tvätta dem ordentligt tills på lördag ) och så måste matte höja sin lågmälda framtoning lite. Måste bli lite mer tydlig och bestämd där. 

vi tar nya tag i morgon då vi åker över och tränar igen.